Rumänien Dag 15 - 14 september
14 september Campulung – Bran 150 km
Efter ankomst igår upptäckte Erik att hans oljefilter hade gått sönder. En sten hade punkterat filtret och olja hade runnit ut på hasplåten under motorn. På morgon kom därför byns mekaniker till oss och tittade på oljefiltret och tog loss det. Han tittade på det, gick över till grannhuset och återkom två minuter senare med två oljefilter tillhörande Dacia och dem passade. Det visade sig att grannen skulle göra service på två Dacia-bilar men att det inte blivit av och därför hade han två oljefilter hemma. Hur stor är sannolikheten att grannen har två oljefilter hemma som dessutom passar? Snacka om tur. Erik var väldigt glad i alla fall för det betydde att han kunde följa med på dagens tur. Solen sken från en klarblå himmel och termometern visade 15 grader och vi åt en god frukost på verandan. Solen värmde gott där vi satt och maten smakade riktigt gott. Strax efter nio lämnade vi pensionatet och körde en kort sväng på asfalt innan vi svängde in på en mindre grusväg. Vi körde längs en dalgång på väldigt fin grusväg. Den bestod mest av sand och grus med några enstaka mindre stenar. Snart kom vi fram till en vägbom. Efter lite pyssel lyckades vi få upp bommen och kunde passera. Ju högre upp vi klättrade på berget desto större blev stenarna på vägen och sanden försvann. På sina ställen var det större hål som man fick kryssa förbi. På 1700 meters höjd stannade vi till för en första paus.
Här kunde man blicka ner över dalen och ut över andra berg. Solen sken varmt och temperaturen var nu 12 grader men kändes mer som 20 grader.
Vi fortsatte på skrå längs med bergssidan upp mot 2000 meters höjd. Här var utsikten vidunderlig. Vi tog oss en kaffe innan vi vände neråt igen.
På 1759 meters höjd stannade vi till och Peter åkte ner och rekade en alternativ nedfart. Tyvärr visade det sig att den var blockerad av nedfallna träd så vi fick ta samma väg ner som upp. Innan vi startade nedfärden passade vi på att äta medhavd lunch. Det blev mörkt bröd med tonfisk, majonnäs, ost, skinka, korv och leverpastej och det smakade gott som vanligt.
Nedfarten gick sedan utan missöden. Nu blev det en asfaltstur till staden Bran ett par mil bort. Vägarna var krokiga och fina och utsikten vacker.
Temperaturen steg till 25 grader men fartvinden svalkade gott. När vi kom in i staden Bran tog det inte lång tid innan Draculas slott uppenbarade sig. Vi åkte förbi slottet och in till ett pensionat i staden. Efter en snabbdusch bar det iväg till en guidad tur på slottet. Guiden var enormt rolig, påläst och gjorde egentligen hela turen.
Själva slottet var inte något speciellt men det var trevligt att ha sett det. Kvällen avslutades med en grill i trädgården och 50-årsfirande av Mikael.
