Rumänien Dag 4 - 3 september

3 september Krakow – Hernadvecse 350 km

Inte helt enligt planerna.

Termometern visade 22 grader när vi startade i Krakow. Solen sken och himlen var nästintill klarblå. Morgontrafiken var ganska lugn och vi var snabbt ute ur Krakow. Landskapet var platt med lite böljande kullar här och där. Efter en timmes färd började bergen tona upp sig långt bort i horisonten. Det var tyvärr ett soldis som täckte bergen men man kunde skymta topparna någonstans långt, långt borta. Det var fina vägar och trafiken var lugnoch ingen verkade ha bråttom.

falt paus

Vi körde igenom by efter by i lugnt tempo och njöt av turen. Prognosen hade sagt att det skulle regna i Zacopane men vi såg lite mörka moln långt bort och att det regnade på sina ställen. Strax innan Zacopane tätnade trafiken och det blev köer. Överallt byggdes det nya vägar och ofta var en fil avstängd och det stoppade effektivt upp trafiken.

queue

Vi stod stilla vid ett flertal tillfällen och det var riktigt varmt. Temperaturen hade nu stigit till 22 grader och solen gassade på för fullt. I Zacopane körde vi runt en stund innan vi kom upp till Kolej linowa Kasprowy Wierch. Klockan var nu runt tolv och vi började bli lite hungriga så vi satte oss på en liten restaurang och tog en soppa och tittade på den långa liftkön.

soppa

Nu började det bli roliga vägar på allvar. Det var slingrande bergsvägar med skarpa serpentiner och vägar kantade av skog.

vag

paus

13.05 körde vi över gränsen mot Slovakien. Skogarna blev allt tätare och ramade in vägarna. Det blev ett antal mil på små slingrande vägar både uppför och nedför. Vart man än tittade var det skog. Snart dök de första byarna upp och det var rejält slitna hus som mötte oss. Folk glodde efter oss och skrek och vi fick en dålig magkänsla. Men efter ett tag blev husen finare och byarna trevligare och den dåliga känslan försvann. Landskapet däremot var vackert och bjöd mycket att titta på.

bergsvy

Runt tvåtiden började det regna och vi befann oss då i höjd med Kezmaroc. Nu blev landskapet plattare igen men det dröjde inte länge innan bergen tornade upp sig igen. 

regn

Kosice visade sig vara lite större än vi hade trott. Vi åkte in mot centrum för att kolla läget men insåg snart att det nog var bättre att fortsätta söderut och ta in på ett hotell längs med vägen. Temperaturen nådde nu 32 grader och solen gassade på rejält så det var liksom inte läge att leta upp något i Kosice. Vi satte kurs mot Miskolc och planen var att stanna när vi såg något trevligt. Plötsligt var vi vid ungerska gränsen. Vi hamnade i en lång kö med lastbilar och stannade till. Plötsligt dök det upp en kille som vinkade fram oss och förklarade att vi behövde köpa en vinjett för vägarna. Vi gick in i det lilla huset vid gränsen och möttes av en sur kärring som snäste och fräste.

tull

Vi fick vår vinjett för 7 euro och sen skulle vår tipsare ha lite dricks naturligtvis. Klockan var nu fem på eftermiddagen och vi såg mörka moln närma sig. Vi hann inte långt innan det började blixtra ordentligt på kullen bredvid oss. Vi såg en reklamskylt för ett hotell som hette Hotel Vecsecity och satte kurs dit. Vi åkte igenom en liten by och strax kom pilen som visade att vi skulle svänga upp. Vi körde fram till porten vid hotellet och släpptes in. Det var visst ett lite finare spahotell men vi slog till och tog ett rum för natten. Inte helt billigt. Snart låg vi i poolen och badade.

spa

Vi var helt ensamma och det var lite spöklikt. Plötsligt brakade det till ordentligt utanför. Regnet öste ner och det blixtrade och dundrade i ett. Vi insåg snart att det var tur att vi stannade på hotellet för det var verkligen ett skyfall utanför. Efter badet blev det buffé nere i restaurangen och vi var återigen helt ensamma.

© 2022 Hojjen.se