Dag 2 - Måndag 3 Augusti Rostock - Prag
Ömma bakar
Klockan 05.00 väcktes vi av en röst som förkunnade att det var en timmes resväg kvar till destinationen Rostock och det gjordes dessutom på tre olika språk, tyska, svenska och engelska så det var ju bara att stiga upp. Det kändes som om det var alldeles nyss som man slöt ögonen och somnade in. Kvart i sex trampade vi igenom korridorerna ner mot bildäcket med en massa packning men när man skulle ut på bildäcket så var det tvärstopp. Dörrarna gick inte att öppna så där stod vi i full mundering och svetten lackade. Efter en bra stund så lyckades vi få upp dörrarna och vi kunde gå bort till motorcyklarna och ta bort surrningarna. Luften var frisk och skön och temperaturen visade på 12 grader men solen gjorde sitt bästa att lysa upp morgonen och värma på lite. Efter lite strul med headseten så var vi återigen på väg. Idag skulle det bli en lång sprint ner till Prag och planen var att först åka lite motorväg och sedan åka lite mindre vägar. Efter en kort stund kände Lotta att hon var för tunnklädd så det var bara att vika av vid första bästa avfart och ta på mer kläder. I takt med att milen avverkades ökade också temperaturen ute och strax var det återigen dags att stanna så Lotta kunde ta av sig lite kläder. Runt åttatiden började frukostmagen tala och vi bestämde oss för att vika av från Autobahn och in mot en liten stad som hette Neuruppin. Efter en stunds letande kom vi fram till ett litet torg och fann där ett underbart litet café som hette just ”[ka´fe:] wunderbar”.
Vi beställde in två käsefrühstück och en italienishe frühstück och lite juice och kaffe. Lotta: Jag vet inte hur många gånger Jocke sa – mm det här var det godaste jag ätit. Enligt Jochen så lät det på Jocke som om han hade gjort det själv. Efter en timmes paus var vi återigen på rull och milen avverkades i maklig takt. Temperaturen steg och steg och nådde som mest 32 grader och solen gassade så det gällde att öppna upp alla ventilationshål i mc-ställen. Vi tvingades också göra regelbundna stopp för att fylla på vatten. Med lite styvt 25 mil kvar till Prag ställde vi om GPS:erna att undvika alla motorvägar och hamnade då på lite mindre vägar. Tyvärr var det massor av lastbilar på de mindre vägarna så ofta blev vi tvungna att ligga bakom dem i maklig hastighet. Runt tre började vi bli sugna på en kaffe och precis då körde vi förbi en stad Bautzen med äldre bebyggelse som låg längs med en djup ravin. Vi lyckades hitta ett fint café på torget i Altstadt så där tog vi en stunds kaffepaus.
Vi hade fortfarande drygt 20 mil kvar och det började kännas rejält i bakdelarna hos alla tre. Efter drygt två timmars körning började lanskapet förändras. Tidigare var det ganska platt och lite småtråkiga vägar men nu började landskapet bli lite mer kuperat och öppet. Vackra vyer och slingrande vägar blev allt vanligare. Snart dök det upp små skyltar med texten PL och CZ och under en kort period var vi inne i Polen innan vi åkte in i Tjeckien. Mot sluten av resan räknade vi ner mil för mil och strax före sju anlände vi till Prag och hotell Merkur. Efter en snabb uppackning och dusch begav vi oss ut på gatorna för att hitta en liten matbit. Vi vandrade en stund längs med gatorna och vi var verkligen inte ensamma.
Till slut, efter lite velande hit och dit, hittade vi en liten restaurant inne i en gränd. Nu hade vi lovat varandra att testa lite inhemsk mat och så blev det också.
Lotta tog enligt menyn en "Traditionella tjeckiska rostad fläsk, surkål, klimpar" med ett glas rött vin medan Jochen och Jernis tog en ”smoked rib” med en öl. Efteråt vandrade vi en stund längs med gatorna innan vi somnade gott runt tolvtiden. Idag var vi igång 18 timmar och avverkade 60 mil – totalt 115 mil – så det är inte konstigt att det känns lite i bakarna.
Utsikt från vårt hotellrum i Prag:
