Dag 2: Varm utsikt i Laboe

Det var varmt, varmt i Kiel och i Laboe. Här tar vi oss en svalkande fika i Kiel.

Efter ett skön natts sömn stod frukosten dukad vid 9.30 tiden på morgonen. Marjun hade dukat upp kaffe och mackor.  Vi tog god tid på oss och var inte startklara förrän kl 11. Efter en snabb tankning i Kolding styrde vi kosan mot E45 och Tyskland. Vi malde på ett par mil men svängde sedan av E45 mot staden Aabenraa för att få lite variation i åkningen. Nu blev det lite mindre och kurviga vägar. Vädret var precis lika fint som igår – ca 25 grader och strålande sol. Vi såg lite moln men de styrde vi naturligtvis bort ifrån.

Det blev ett antal stopp för att fylla på vätska på vägen mot Kiel. Här hade vi tänkt oss en liten fika. Efter lite irrande i staden såg vi ett större torg och nu gjordes det i sann turistanda både u-svängar, bussfilskörningar och torgkorsande för att komma fram till den lilla servering.  Efter en kaffe och öl fick vi tipset av servitören att besöka det fina krigsmonumentet/utsiktspunkten i Laboe där det även fanns en ubåt från andra världskriget uppställd på stranden.  Vi tog oss naturligtvis dit, tack Garmin.

Det var inget varmt!  Alla andra var naturligtvis klädda efter vädret och stranden, dvs i badkläder. Det kastades många undrande blickar på två tokar från Sverige som gick omkring i mc-ställ. Det bästa med hela skiten var den kalla källargången från museet till utsiktstornets hiss.  Men den där satans hissen var som en bakugn. Lagom ugnsbakade tittade vi på den ”fantastiska” utsikten över bukten.  Hmm, in i hiss-helveten igen för att därefter genomlida en ännu varmare ubåt.  Det var tamejfan svalt att gå igen.

Vi körde vidare och svalkade oss med motorvägsåkning i 120 km/h och avbröts av Garmins tankvarning. Ja just det. Vi borde kanske fylla på lite soppa. Nu fanns det inte en tankstation i närheten och vi trodde aldrig att detta problemet skulle uppstå i Tyskland. Efter en hel del letande och GPS problem hittade vi Hem, ja den hette faktiskt så macken i den där lilla tyska hålan Schlossvoshgnug, någonting. Tankade hojjarna och fyllde sedan oss själva med hamburgare från McD i Rostock. Planen var sedan att ta oss till Prora via de trevliga kustvägarna men det visade sig att någon tysk ingenjör enbart haft en linjal till hands när vägarna ritades. Det var spikraka och tråkiga vägar stundtals.

Vi hade tänkt att vara framme i Prora strax efter 18.00 men nu inser vi att den tiden passerats med lite drygt tre timmar. Väl framme börjar letandet efter nattplats. Vi passerar en parkering med 100-tals bilar och inser rätt snart att det mesta verkar vara fullbelagt. Slumpar fram en camping på GPS:en och rullar in fem i tio vid receptionen till ”Gästehaus Lielzow & Störlebeker – Camp” och naturligtvis finns det en tältplats (nr 22) till oss för endast 21 Euro.

Vi var tvungna att åka in med hojjarna direkt för bommen in till campingen fälldes vilken sekund som helst så incheckningen fick göras senare. Nu sitter vi på uteserveringen och klockan är efter middnatt med var sin varm öl men vi är nyduschade och luktar gott.....