Vietnam Dag 13 – 20 November 2022

Dong Van – Bao Lac 120 km

Det droppade lite lätt från himlen när vi vaknade och det var varmt och kvavt. Vi samlades halv nio, ombytta för en frukost på stan. Nja, alla utom Kjell, för han hade redan mc-utrustningen på sig. Säkerheten framför allt. Det är ju livlig trafik så här på morgonen sa Kjell. Dagens tur startade sedan runt klockan tio. Vi gav oss ut direkt på en ”single track” och det var en lerig stig. Underlaget var fint och fast så det var inga problem att ta sig fram. Vi klättrade uppför berget och när vi nådde toppen körde vi in i en vit dimma. Det var inte mycket till utsikt och ibland såg man knappt ett par meter. Vi började ta oss ner och nästan direkt lättade dimman.

Vi kom in i en annan dal och bergen började visa sig och snart hade vi en fin utsikt över en dal. Nedför var det halt och glatt och man kanade rejält på vissa partier. Vidar lyckades vurpa men släppte aldrig handtagen så det räknas inte. Vi körde som en cirkel och kom strax tillbaka till samma stad som vi startade i. Det var en bra start på dagen. Vi fortsatte på asfaltsväg och vägarna slingrade sig fram längs bergssidan och klättrade sakta upp.

Snart hade vi en fantastisk utsikt framför oss och vi såg gränsen till Kina på andra sidan dalen.

Vi fortsatte på fina asfaltsvägar och kurvorna avlöste varandra. Det var serpentiner och skarpa kurvor men det var kul körning. Vi passerade en utkikspunkt och ett monument (okänt var det var) och svängde av vägen och tog oss in på en smal betongstig. Runt om oss var det nu tjock timma och det var kanske tur det. Betongvägen gick på kanten av berget och man kunde se att det stupa rejält på vänstersidan. Vi körde sakta på betongstigen och man fick en svindlande känsla i magen när man svängde runt hörn och det kändes som om man körde in i tomma intet. Efter en tjugo minuters färd längs stigen stannade vi till vid en känd utkikspunkt. Tyvärr var dimman tät och det enda man såg var vit dimma. På informationsbilderna vid utkikspunkten kunde man förstå att det hade varit en fantastisk vy över dalen. Vi körde serpentinvägar nedför och ganska snart lättade dimman och dalen började visa sig. Vi körde ner i dalen och fortsatte längs med dalen. Höga berg tornade upp sig runt omkring oss och man kände sig ganska liten. Klockan ett stannade vi till för tankning och lunch i en by innan vi återigen gav oss ut på asfaltsvägar. Nu var det kurviga vägar som gällde och dimma. Dimman avtog i takt med att vi körde utför och snart var det fina vyer runt omkring oss. Vi svängde av från asfaltsvägen och in på en liten stig och nu började äventyret på riktigt. Vi kunde se en sjö nedanför oss och det var dit skulle vi.

Vi körde på superhal röd lera och man hade nästan inte någon kontroll på motorcykeln. Det slängde hit och dit och ibland kanade man hur långt som helst. Det var svettigt och roligt.

Väl nere vid sjön möttes vi av en bambufärja. Det var två män som för hand drog en färja från ena sidan av sjön till den andra.

Vi lyckades lasta på fyra-fem motorcyklar åt gången. Väl över på den andra sidan kom vi knappt av färjan. Den röda leran eller som Vidar kallade det - ”lerhelvetet”, mötte oss direkt och var superhal och vi kom knappt upp för den första lilla backen. Och vi skulle långt upp på berget. Det tog oss en timme att ta oss upp.

Vi fick slita rejält och det var superhalt och spårigt. När man väl fick lite fart så hamnade man i ett spår eller gled av stigen och så fick man börja om igen.

Svetten lackade och det var väldigt jobbigt men kul. Tänk att köra på lera kan vara så kul. Snart var vi ute på asfaltsvägar och kunde köra lite fortare och få in lite luft i skydden. Sista biten in till staden gick längs slingriga asfaltsvägar. Nåja, asfaltsvägar, underlagets kvalité varierade kraftigt. Ena stunden var det fin asfalt och nästa stund hal lera och stora vattenpölar. Men vyerna var det inget fel på. 

Strax innan fem kom vi fram till hotellet och blev serverade en kall P-öl. Det smakade förträffligt. Klockan sju gick vi ut på stan för middag och idag stod det ”Streetfood” på menyn. Det blev en buffé av vietnamesisk mat – nudlar, and, gristunga, grisinälvor, vårrullar, ägg med unge i och rissoppa och så serverades det naturligtvis risvin till detta. Vi pratade en massa om dagens strapatser och naturligtvis om den hala leran och bambufärjan.