Dag 20 – Fredag 21 Augusti Al Hoceima – Fes

Vid start befann vi oss på havsnivån men sen bar det stadigt uppåt. Efter fem mil hade vi nått 1000 m.ö.h. Det var molnigt och 24 grader och tillräckligt svalt för en skön start på resan. Ibland skymdes utsikten av moln men oftast var det klar sikt åt något håll.

jochen mc

Landskapet var underbart och det fanns hela tiden saker att titta på. Vyerna tog stundtals andan ur oss och vi åkte på underbara vägar med bra asfalt och kurvor hela tiden.

pano1

Man kunde inte slappna av en sekund för det var ibland tvära kurvor och det stupade brant utmed vägarna. Vi höll en marschfart på mellan 60 och 70 km/h när det plötsligt hoppade fram en hund från ingenstans och det var riktigt nära att jag körde över hunden. Den verkade helt galen och sprang och skällde som en tok efter oss. Tack och lov att man har ABS i sådana lägen. Efter cirka 5,5 mil kom vi över molnen och solen började titta fram.

vy1

Temperaturen steg nu också med några grader och vyerna blev annorlunda i solljuset. Efter ungefär 10 mil passerar vi 1500 m.ö.h. Det är otroligt vackra vyer och ibland påminde vyerna om Norge och ibland om Nya Zeeland. Vägarna var fortfarande jättehärliga att åka på med väldigt bra asfalt.

jochen farandes

Efter tolv mil öppnade landskapet upp sig ordentligt och vi såg makalösa vyer. Vi satt hela tiden och förundrades över hur vackert det var.

pano2

Vägarna slingrade sig nu fram längs med bergskanterna och det stupade väldigt brant på många håll och på en del ställen hade även vägarna rasat ner. Vart vi än åkte så hejade folk på oss och man vinkade också glatt. Det satt t.o.m. en gubbe i ett träd och vinkade åt oss. Vi noterade också att de verkar ha en annan slags trädgräns här. Vi har ju det kalt uppåt men här är det precis tvärtom på många ställen. Här är det kalt upp till en viss gräns och sen kommer träden. Vi spekulerade i om det beror på molnen och att de bär med sig mer fukt upp.

vy2

Nu började min tank att sina och vi höll utkik efter bensinmackar men det visade sig vara svårt att finna några som sålde blyfri bensin. Vi passerade en och annan mack men de sålde bara diesel. Tack och lov fann vi en mack med drygt åtta mil kvar till Fes. Vi passade då även på att stanna en stund och tog dagens första fika - Cappucino och en liten bakelse. Vi passerade strax efter stoppet en stad och plötsligt förändras landskapet drastiskt. Vi kom från berg och dalar när vi körde in i staden men när vi körde ut ur staden var landskapet platt och helt annorlunda.

panoplatt

Nu ökade också temperaturen och vi nådde som mest 37,5 grad. Solen lös också med full kraft och det svalkade inte någonting längre. Det kändes som om någon blåste en varm fön i ansikten på en hela tiden. Vägarna blev nu allt rakare men var ändå trevliga att åka på. Strax var vi framme i Fes och på vår väg till hotellet åkte vi rakt igenom staden. Det var otroligt mycket folk överallt och vi hann knappt in i staden förrän första guiden dök upp. Han kunde visa oss till ett jättebra hotell och så lagade hans mamma väldigt god mat. Han följde efter oss en bra stund innan han förstod att vi redan hade ett hotell bokat och först då avvek han. Vi lyckades inte hitta adressen till hotellet på GPS men vi visste på ett ungefär var det låg. När vi närmade oss platsen insåg vi rätt snabbt att hotellet skulle bli svårt att hitta till. Vi stannade till och kollade på GPS:erna då det plötsligt dök upp en man från ingenstans och skulle guida oss till hotellet. Vi kunde parkera hojjarna utanför hans hus för det var ju bara tio minuters gångavstånd till hotellet. Vi avböjde och sa att vi gärna ville ha med oss hojjarna till hotellet. Mannen gav sig inte utan ville verkligen guida oss till hotellet och till slut gick vi med på det. Han kunde hoppa upp bakpå min hoj och peka vart hotellet låg och så blev det. Vi åkte en bra bit när han plötsligt igen ville att vi skulle parkera hojjarna hos hans kompis. Jochen förklarade återigen för honom att vi åker med hojjarna ända fram till hotellet. Då pekar mannen åt ett håll och säger två minuter. Det slutade med att vi åkte fram en bra bit till men sen blev det tvärstopp i gränderna. Jochen parkerade hojen på gatan och gick till fots bort mot hotellet medan jag var kvar och vaktade hojarna. Efter en kort stund kommer de tillbaks och nu var även en kvinna med dem. Jochen gav mannen lite pengar som tack för hjälpen och sen gav vi oss iväg. Kvinnan jobbade på hotellet och skulle visa oss vägen till hotellet så det slutade med att jag nu istället skjutsade henne. Efter ett tag var vi framme vid hotellet. Det var som hämtat ur en sagobok och precis så där Marockanskt som man kan tänka sig. Jochen kallade det för en oas.

hotell1

Vi bjöds på mynta-te och kaka medan vi fyllde i hotellpapprena. Vi satt nu och beundrade hotellet. Vi satt som på en innergård och det är massor av saker att titta på. Det var utsnidade detaljer, kakelplattor, växter och det hängde draperier och skynken överallt. Det kryllade av rum och det var vindlande gångar mellan rummen och dessutom var trappuppgångarna så där härligt trånga. På innergården bredvid var det en liten pool nedsänkt i golvet och det visar sig sedan att vi fick vårt rum med utsikt över just den poolen. Hotellrummet som egentligen är två rum är helt makalöst och underbart. Du skulle älska det här stället, Lotta.

fika

Vi var lagom möra efter alla intryck och efter den varma resan idag så vi tog det lugnt fram till middagen som serveras vid halv åtta. Vi bjöds på en underbar förrätt beståendes av en massa skålar med olika röror och grönsaker och frukter och bröd och det var kryddiga lite småstarka smaker. Underbart gott. Sen åt vi kött med potatis, även det jättegott. Vi gick till sängs tidigt för i morgon skall vi bli guidade av en person och se Medinan på förmiddagen. Framåt eftermiddagen bär det av till Rabat. Först hade vi tänkt åka till Casblanca men personalen här på hotellet tyckte alla att vi istället skulle åka till Rabat så - det får det bli.

sovrum

Mil idag: 26, Totalt: 505 mil.

  • Skapad

© 2022 Hojjen.se