• Sea
  • Alphojj
  • Monaco
  • Jochen
  • Relief
  • Jernis
  • Bad
  • Montblanc
  • NorgeAdvTour2017

Dag 10: Startproblem

Startproblem eller hur man får Jochen att tappa ett kilo.

Vaknade av fåglars kvitter och bäckens porlande. Genom tältduken letade sig morgonljuset in och man förstod att det var vackert väder utanför. Jochen sov som en stock och vaknade bara till en gång i natt medans jag vaknade otaliga gånger. Vi trodde båda vid ett tillfälle att det ösregnade eller blåste ute innan vi insåg att det var bäckens ljud vi hörde. Det är inte lätt att vara stadsbor. Tog en morgonkaffe samt resterna av gårdagens curry-kyckling innan vi packade ihop. Solen lös som vanligt och temperaturen var kring 23 grader när vi lämnade vår övernattningsplats. Vi hade tänkt att göra ett längre pass innan vi gjorde något större stopp och dagens sikte var inställt på att hamna i trakten kring Rovaniemi, en sträcka på ca 50 mil. Men man träffar inte alltid där man siktar. Vi beslöt att åka längs med kusten då väderledsprognosen sagt att det skulle regna längre in i landet. Vi i stort sätt sträckkörde ända til Oulu, ca 30 mil och de stopp som gjordes under resan var för att tanka och dricka. Vägarna var inte alls så roliga som vi hoppats på utan enformiga och stundtals raka. Men sådana här transportsträckor kan man stå ut med då man vet vad som komma skall. Naturen påminner annars mest om den svenska norrländska naturen med lite mindre träd och mindre jordbruksskiften mellan skogsområdena för att sedan avlösas av sand övervuxen med tallskog. När vi närmar oss Oulu så missar vi naturligtvis avfarten och får istället leta oss in till stan via mindre vägar. I jakten på en internetuppkoppling tar vi vägarna in mot centrum men inser snart att det inte är så värst mycket att se här. Planen blir nu att fortsätta men på vägen ut ur stan kör vi förbi Subway och beslutar att ta en macka där. Som tur är finner vi ett öppet trådlöst nät precis utanför. Nu lyckas vi uppdatera hemsidan sittandes under ett skärmtak på en busshållsplats i ett allt mer tilltagande regn. Tack vare att nätet är långsamt så tar det en stund att ladda upp allt och regnet hinner försvinna iväg. Efter 4,5 mil hinner vi ifatt regnet och stannar för att ta på oss regnkläder men nu får vi första bakslaget.

22-regnstall

När vi skall starta upp motorcyklarna vägrar Africa Twin:en att starta och vi kan bara konstatera att batteriet gått hädan. Så det är bara att ta fram startmotorn Jochen och nu lyckas vi  springa igång fanskapet. Det är inget svettigt alls att springa igång en hoj på 250 kilo iförd full mc utrustning och dessutom inpackad i en stor plastpåse (regnsställ)! Jag tror Jochen tappade ett kilo till idag – hi, hi – för det var inte den enda gången idag vi startade så. Stannade till på en mack och personen där tipsade om ett ställe inne i Oulu så vi satte genast fart tillbaks i förhoppningen om att få tag i ett nytt batteri. Tji, fick vi. Inget batteri fanns naturligtvis här och de andra tänkbara ställena var stängda för dagen. Tanken att stanna över natten i Oulu övergavs snabbt och vi satte istället fart mot Haparanda av två skäl. Skäl ett är att det är på vägen mot Nordkapp och det andra skälet är att det är lättare att snacka ”batteri” på svenska. Nu följer 15 mil av regn igen. Vi har ju redan gjort detta. Likheten med resan mellan Riga och Pärnu är slående. Dock med den stora skillnaden att vi denna gång dragit på oss regnstället innan regnet började. När vi skall starta upp motorcyklarna vägrar Africa Twin:en att starta och vi kan bara konstatera att batteriet gått hädan. Så det är bara att ta fram startmotorn Jochen och nu lyckas vi  springa igång fanskapet. Det är inget svettigt alls att springa igång en hoj på 250 kilo iförd full mc utrustning och dessutom inpackad i en stor plastpåse (regnsställ)! Jag tror Jochen tappade ett kilo till idag – hi, hi – för det var inte den enda gången idag vi startade så. Stannade till på en mack och personen där tipsade om ett ställe inne i Oulu så vi satte genast fart tillbaks i förhoppningen om att få tag i ett nytt batteri. Tji, fick vi. Inget batteri fanns naturligtvis här och de andra tänkbara ställena var stängda för dagen. Tanken att stanna över natten i Oulu övergavs snabbt och vi satte istället fart mot Haparanda av två skäl. Skäl ett är att det är på vägen mot Nordkapp och det andra skälet är att det är lättare att snacka ”batteri” på svenska. Nu följer 15 mil av regn igen. Vi har ju redan gjort detta. Likheten med resan mellan Riga och Pärnu är slående. Dock med den stora skillnaden att vi denna gång dragit på oss regnstället innan regnet började.